Samhällets ”system” fungerar dåligt.

Idén till en produkt, är alltså den produkt, som samhällets organisation skall hantera. Tyvärr är det en mycket besvärande omständighet att kunskapen om hur denna idé skall lotsas genom organisationen inte är entydig. Alla inblandade har sin syn på hur detta skall gå till och de är ytterst sällan sammanfallande. Få människor har insikt i hur svårt detta är. Mycket få personer har kunskaper i detta svåra ämne. Men alla människor har ”klart för sig” hur det skall gå till. Alla ”vet” hur det går till att uppfinna och alla tycker olika.

De organ i samhället som jobbar med utveckling av idéer helt eller delvis är t ex. (obs ej fullständig lista) näringsdepartementet, NUTEK, Stiftelsen Innovationscentrum, ALMI Företagspartner AB, länsstyrelsen, landstinget, Svenska Uppfinnareföreningen, länsarbetsnämnden, banker, riskkapitalbolag, fackföreningar, företagarföreningar, arbetsgivarorganisationer, byutvecklingsgrupper, kommunernas näringslivsbolag, lokala uppfinnareföreningar, konsultföretag m fl och självklart en mängd enskilda människor varav vi kan kalla en del för uppfinnare.

Vi måste ta en liknelse för att förklara en mycket viktig företeelse. Företag, som känner att man inte fungerar tillfredsställande, men där man har en klok ledning tar ofta hjälp av managementkonsulter, som är vana vid denna problematik. En mycket väsentlig del i lösningen är att klargöra vilken affärsidé som företaget har. Den måste skrivas ner tydligt, läras av alla anställda, och vara accepterad av dem. Alla på företaget skall ha denna kunskap om affärsidén och omedelbart kunna rabbla upp den när som helst. Dessutom måste alla förstå vad andra människor inom företaget har för uppgifter så att man inte blir frågande till varför man gör saker på ett speciellt sätt. Det krävs alltså en ”samsyn” på verksamheten för att den skall fungera tillfredsställande. Finns inte denna ”samsyn” i arbetslaget så inträffar alla möjliga störningar som var och en kan vara mycket svår att åtgärda. Speciellt om man inte förstår att störningarna beror på frånvaron av samsyn.

För ett företag finns i allmänhet en organisationsplan. Den brukar ha en chef i en ruta längst upp och sedan olika avdelningar i ett antal lodräta ”linjer” (avdelningar). Varje avdelning har sitt ansvar för sin del av verksamheten och krav att vara så effektiva (ekonomiska) som möjligt. I modern syn på management har man insett att denna ”vertikala” organisation inte gynnar produktflödet och totalekonomin på bästa sätt. Produkterna har ju faktiskt en väg horisontellt i denna struktur. Denna väg för produkten kan oftast beskrivas mycket väl. Med beaktande av detta skall man optimera företaget och produktflödet så att totalekonomin blir bäst. Speciella kunskaper behövs för detta.

I samhällets organisationsplan finns det ingen ruta, med någon chef eller ansvarig  för affärsidén, varken på riksplanet eller länsvis. Det finns heller ingen uppritad organisationsplan. Dessutom är inte de olika avdelningarna uppbyggda på samma sätt. Avdelningarna består av olika fristående organisationer med sina egna värderingar. De finns dessutom inte i lodräta linjer utan är utslängda i ett diffust mönster.

Det betyder att ingen känner ansvar för att samhällets affärsidé skall fungera. Ingen sörjer heller, om inte ens den uppenbart bästa av idéer, kommer hela vägen till en marknad. Varje organisation och människa jobbar enbart för sina egna ”affärsidéer” och har mycket dåligt intresse av att samhällets övergripande affärsidé fungerar. Ingen tar heller ansvar för mer än del man satsar i ett projekt. Jag försöker hjälpa uppfinnaren i ansvaret för hela projektet.

Vi kan med gemensamt arbete sy ihop en lösning som bättre tar tillvara all den skaparkraft vi har i länet. Mer om detta i nästa inlägg.

Jag återkommer med förslag till hantering av idéer. Problematiken har redovisats i tidigare inlägg.